Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald handlar om allt levande i naturen – ängar, skogar, sjöar, älgar, rävar, blåsippor, svampar, lingon, spindlar, och amöbor. Biologisk mångfald är ett samlingsnamn för all den variation och omväxling som finns inom och mellan arter där de bor och lever. Det vill säga förutsättningarna för liv på jorden.
Kunskapen om den biologiska mångfalden ökar för varje år. I slutet av 1700-talet hade vi namn på omkring 4 500 djur och 8 000 växter, idag är antalet beskrivna arter flera miljoner. Mängden är alltså mycket större än vad någon hade kunnat föreställa sig tidigare. Det gör det lätt att inse att vi är långt ifrån att ha en beskrivning av alla ännu – eller någonsin kommer att få det.
På många ställen på jorden finns ställen med massor av liv där olika arter är beroende av varandra, som exempelvis i korallrev och tångbälten i havet. Det fiffiga med den stora mångfalden av arter, med mycket variation, är att det ökar chanserna till att de överlever när något förändras – som rubbningar i klimatet där det till exempel blir varmare eller kallare. Det gäller oavsett om det sker långsamt eller snabbt. När mångfalden minskar och det blir färre arter, minskar också deras möjligheter att hantera problem i de miljöer där de lever, som att området blir torrare eller blötare.
Video: Shutterstock/nat sumanatemeya
Hållbara livsmiljöer (så kallade ekosystem) och biologisk mångfald är alltså grunden för vårt liv på jorden. Vi människor måste kunna förse oss själva med mat, energi, vatten, mineraler och andra naturresurser utan att skada den biologiska mångfalden och ekosystemen, annars kommer systemen att fungera sämre eller till och med kollapsa, som att skog blir till öken. Fungerande ekosystem är helt enkelt nödvändiga för mänskligt liv. Naturen klarar sig utan människan. Men människan är helt beroende av naturen och den mångfald som finns runt om oss.
Ett sätt att stödja den biologiska mångfalden är att skapa kunskap för att bättre förstå alla sammanhang och beroenden mellan arter och hur och var de lever.
Mauritius i Indiska oceanen var ursprungligen täckt av regnskog. Idag finns endast en liten del av ekosystemet kvar. Foto: Håkan Borgström
Delnivåer av biologisk mångfald
FN:s konvention om biologisk mångfald nämner tre delnivåer: artmångfald, genetisk mångfald, och mångfalden av ekosystem, det vill säga:
· Variationen av arter inom ett ekosystem eller ett område.
· Den genetiska variationen bland vissa individer eller bestånd inom samma art.
· Mångfalden av ekosystem inom ett område.
Fler delnivåer
Men det finns experter som menar att det finns fler synsätt. En av dem är författaren och professorn i biologisk mångfald och systematik, Alexandre Antonelli, som beskriver mångfalden som en stjärna med fem uddar, där de tre ovanstående delarna fylls ut med delarna evolution och funktion.
Han pekar på vikten av den evolutionära mångfalden när man arbetar med att bevara den biologiska mångfalden. Som exempel tar han upp den utdöda arten pungvarg Thylacinus cynocephalus. Att få tillbaka en art som pungvargen skulle kräva många miljoner år av evolution, därför är det väldigt viktigt att se vilka arter som är på väg att försvinna idag. Den femte udden i hans stjärna, funktion, handlar om att arternas levnadssätt, fysik och livsmiljöer påverkar deras funktionella mångfald – som exempelvis att ekosystemens förmåga att binda kol är en viktig funktion att ta hänsyn till. (Att binda kol är viktigt för att bland annat minska växthuseffekten).
Att mäta är att veta
Det är alltså inte helt lätt att ange alla synvinklar av biologiska mångfald, just för att det består av så många delar och att områden hänger samman med varandra. För att biologisk mångfald ska bli ett begrepp som går att använda måste delarna gå att mäta.
Oftast anges antal arter som ett mått på biologisk mångfald, men det kan alltså även handla om (genetiska) variationer, hur arter eller ekosystem fungerar inom ett särskilt område. Det området kan vara hela vår planet, ett land, ett landskap, ett en sjö eller något annat specifikt område.
Genom FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) har många av världens länder enats om att vi tillsammans måste stoppa förlusten av arter, populationer och ekosystem.
Hot mot biologisk mångfald
Fler arter än någonsin i mänsklighetens historia är på väg att försvinna för alltid och många ekosystem förändras i grunden redan idag. Orsaken till detta är oftast människans sätt att leva, bland annat vår produktion och konsumtion – och behoven av energi, marker och vatten.
Det finns både direkta och indirekta saker som orsakar förlust av biologisk mångfald.
Klimatförändringar
Människans bidrag till växthusgaser till jordens atmosfär, har gjort att den så kallade växthuseffekten ökat, vilket ger en uppvärmning av jordklotet. (Växthusgaserna i jordens atmosfär är vattenånga, koldioxid, dikväveoxid, metan och ozon).
Uppvärmningen leder till att arter som anpassats till ett visst klimat och område, nu måste flytta till områden där de kan överleva. Alternativet är att arten anpassar sig till det nya klimatet, men problemet är att klimatförändringarna sker snabbare än vad arterna anses ha möjlighet att anpassa sig till genom evolution. (länk till sidan om evolution)
Skador av livsmiljöer
När exempelvis skogar huggs ner, jordbruk odlas intensivt eller när mark byggs ut med bostäder så minskar den yta som ett bestånd arter lever på. Därmed minskar områdets livskraft, alltså möjligheten för flera arter att leva vidare där. Det beror på att samma antal arter som tidigare levde på en större yta, nu tvingas konkurrera med varandra på en yta med mindre resurser. En yta, eller livsmiljö, kan även störas genom föroreningar, betning av kor eller på annat sätt som inte förstör området, men förändrar det på ett sådant vis att vissa arter inte längre kan leva kvar.
Flygvy över myrlandskap med kvarvarande naturelement och förstört område genom torvtäkt. Foto: Shutterstock/Mati Kose
Överexploatering
Den biologiska mångfalden minskar även när vi fiskar för mycket så att fisken helt enkelt försvinner, som strömmingen i Östersjön. Det kan även vara jakt där för mycket vilt skjuts eller skogsmark som skövlas. Alltså där man tar så mycket av en art så att dess förmåga att överleva som art försvinner.
Invasiva arter
Vissa arter som kommer till en miljö kan ta över och tränga undan de som redan lever där. Ofta kommer dessa främmande arter till miljöerna genom människans hjälp. Det kan exempelvis vara maneter eller ostron som ”liftar” med fartyg från andra länder och som sedan konkurrerar ut befintliga arter som lever i havet. Det kan också ske när vi planterar vissa växter som plötsligt ”tar över” all växtlighet, som den japanska växten parkslide.
Vad gör museet kring biologisk mångfald?
Naturhistoriska riksmuseets arbetar och forskar kring jordens utveckling och biologiska mångfald på flera sätt.
Våra forskare arbetar till exempel med att göra DNA-analyser för att hitta mångfalden av insekter, att studera livsmiljöer i Madagaskar eller förstå klimatförändringar genom att studera förhistoriska blad från växten ginko. De undersöker varför valar dör på våra stränder. De sparar material från döda uttrar i stora frysrum för att vi ska kunna jämföra förändringar, exempelvis från gifter de fått i sig. De håller koll på hur många björnar det finns i Sverige och har sedan år 1973 publicerat pollenprognoser. Men också att undersöka nyupptäckta mineraler eller undersöka månens ursprung. Och förstås hur tidigare djur levt, som mammutar och dinosaurier.
Escape Extinction
Ett annat område där museet bidrar är att visa hur saker i naturen hänger samman, vilket vi gör i utställningar som Livets mångfald och Uppdrag Klimat. Vi har även andra publika aktiviteter som belyser den biologiska mångfalden, som seminarier och samtal kring skogen i Norden eller djurlivet i Afrika. Vi sprider även kunskap inom området, som till exempel genom vårt Escape room kallat Escape Extinction. Eller hur man kan rädda djurlivet i Stora barriärrevet i en film i kupolbiografen Cosmonova. Vi tar också emot en kvarts miljon vetgiriga skolbarn varje år som får visningar av våra museipedagoger. Och våra jourhavande experter inom biologi, paleontologi och geologi svarar varje dag på inskickade frågor.
15 miljoner föremål
Naturhistoriska riksmuseets har i uppdrag att öka intresset, kunskapen och forskningen inom biologisk mångfald. I det jobbet ingår exempelvis att vårda, registrera och göra de samlingar som vi har, i dagsläget 15 miljoner föremål, åtkomliga för andra forskare. I samlingarna finns exempelvis allt från djurskelett till spindlar och växter.
Vi forskar också med hjälp av IT, som exempelvis med uppbyggnad och drift av webbplatser där forskare från hela världen kan utbyta kunskap med varandra. Att beskriva världens arter är ett arbete som vi fortsatt med sedan Linnés dagar, men som idag kan ske genom automatiserad artbestämning där vi lär datorer att artbestämma insekter, så att de kan hjälpa experter med rutinarbetet.
Källor:
· FN:s Riokonvention
· Naturvårdsverket
· Boken ”Ett dolt universum. Jordens okända biologiska mångfald”. Alexandre Antonelli
· SLU Artdatabanken
.jpg)
