Vi samlar kunskap om jorden
Upptäcktsresande gav sig tidigt ut för att utforska den då kända världen. De samlade in forskningsmaterial – växter, djur, fossil, mineral och vävnadsprover – som ännu förvaras på världens naturhistoriska museer.
Numera är jordens geografi välkänd, men kartläggningen av naturen fortsätter eftersom endast en bråkdel av jordens arter – uppskattningsvis 10 procent – är kända.
Forskare från vårt museum gör forskningsresor till när och fjärran, tillsammans med kollegor från andra länder. Våra samlingar växer ständigt, lånas mellan museerna och besöks årligen av hundratals utländska forskare. Samlingarna är en del av vårt gemensamma arv.
Polarexpeditioner – då och nu
Expedition till Antarktis 1901
1901 begav sig en grupp svenska forskare till Antarktis. Det blev en dramatisk resa. Strax före de skulle återvända hem fastnade fartyget i isen och sjönk. De skeppsbrutna fick stanna ännu ett år innan ett fartyg kom till deras räddning.
Foto: Naturhistoriska riksmuseet.
Under expeditionen hittade forskarna bland annat 40 miljoner år gamla fossil av utdöda jättepingviner.
De tidiga utforskarna var generellt män och blev den tidens hjältar. Djur och växter studerades och fossil insamlades och det bistra klimatet mättes.
Polarexpeditioner 100 år senare
Drygt 100 år senare fortsätter museet arbetet att samla material i polartrakterna - under säkrare förhållanden och med många kvinnor bland forskarna. Stora isbrytare varvas med mindre expeditioner och få deltagare.
Foto: Stefan Hendricks
– En anledning till polarexpeditioner är själva äventyret! Att få lämna skrivbordet och civilisationen bakom sig och leva på naturens villkor, säger museimedarbetaren Jonas Hagström om driften att ge sig ut på expeditioner.
Forskaren Thomas Mörs hittar fossila trädstammar på Antarktis i nutid. Foto: Benjamin Bomfleur
Närkontakt med en isbjörn. Foto: Mario Hoppmann.
Utforskande av tropikerna – nu och då
Det flesta av våra växt- och djurarter lever i tropiska områden. Många är ännu okända för vetenskapen och starkt hotade på grund av skövling och hotade livsmiljöer.
En exotisk insekt i närbild. Foto: Kjell Arne Johansson.
Forskare samarbetar världen över för att samla in tropiska växter och djur som sedan samlas på museer där de studeras och beskrivs vetenskapligt. Samlingarna användas även inom olika forskningsområden, bland annat för att kartlägga hur arter är släkt.
Expeditioner ofta samarbetsprojekt
Idag är ofta expeditioner samarbetsprojekt där specialister och studenter lär av varandra. Våra forskare delar också med sig av sin kunskap och tar med sig nya upptäckter hem, som här i en expedition till Vietnam.
Foto: Johannes Lundberg
Skövling gör insamlingsarbetet extra viktigt
Skövling av regnskogen är ett ökande hot för våra djur- och växtarter, vilket gör museernas samlingsarbete extra viktigt. Till höger i bilden ser du en ödelagd regnskog – en allt vanligare syn.
Foto: Niklas Apelqvist.
Paret Malaise på expedition med insektsfälla
Insektsforskaren och uppfinnaren René Malaise reste 1934 till Burma med sin fru Ebba för att testa sin nya insektsfälla, Malaisefällan. Den används än idag av forskare för att samla in insekter över hela jorden. På bilden ser du Malaisefällan och paret Malaise.
Foto: Naturhistoriska riksmuseet
Välkommen in!
Expeditionsutställningen. Foto: Bengt Olofsson.
Pågår: Basutställning
Tider:
| Veckodag | Tider |
|---|---|
| Måndag: | |
| Tisdag: | 11:00 |
| Onsdag: | 11:00 |
| Torsdag: | 11:00 |
| Fredag: | 11:00 |
| Lördag: | 10:00 |
| Söndag: | 10:00 |
Pris: Ingår i entrébiljetten