Varför är kråkor så vanliga i Sverige och varför måste man åka till Australien för att se en emu? Att finna svaren på dessa frågor har sysselsatt biologer sedan urminnes tid. En som har funderat mycket på det här är Knud Jønsson, forskare och biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, som varit på flera fågelexpeditioner i Nya Guineas bergsområden.
– Jag har alltid varit fascinerad av var och hur fågelarter uppstår och hur de anpassar sig till vissa områden, som till exempel bergstoppar, säger Knud Jønsson.
Knud Jønsson med en större tigerpapegoja (Psittacella brehmii) i en bergsskog på Nya Guinea. En ny studie visar att fåglars ursprung har styrt hur bergstoppar i öområden väster och öster om Nya Guinea har koloniserats. Karta gjord av Andrew Reeve
Högljudd diskussion blir ögonöppnare
Under en studieresa till Nya Guinea hade Knud en högljudd diskussion med sin doktorand Andrew ”Andy” Reeve om hur nya arter dyker upp i höga berg. Knud var övertygad om att bergarter uppstår genom att arter från låglandet rör sig uppåt och sedan långsamt anpassar sig till ett liv på de kalla höjderna. Det visade hans egen tidigare forskning, som fokuserat på en bestämd grupp fåglar med ursprung i Australien och Nya Guinea.
Andy, som precis varit på fältarbete i Himalaya, höll inte med och gav exempel på andra arter som koloniserat bergstoppar direkt från andra bergstoppar.
– Lite irriterad utbrister jag: ”Alla dina exempel är ju arter med asiatiskt ursprung”. Till vilket Andy svarar: ”Och alla dina exempel är australiensiska”. Och just då går det upp för oss att det kan vara svaret på frågan om hur bergarter uppstår. Det var verkligen en ögonöppnare, berättar Knud Jønsson.
Fåglars ursprung styr förmågan till ytterligare bergskoloniseringar
Efter det var det bara att samla in och analysera data för att se om båda två hade rätt. I studien, nyligen publicerad i Nature Communications, valde de att fokusera på öområden väster och öster om Nya Guinea, det största sammanhängande öområdet i världen. Totalt finns 110 fågelarter i bergen på öarna.
Resultatet visar att fåglars ursprung både styr hur populationer koloniserar bergstoppar och deras förmåga till ytterligare bergskoloniseringar. Bergspopulationer med eurasiskt ursprung kommer ursprungligen från fåglar i bergen, medan bergspopulationer med australisk-papuanskt ursprung härstammar från förfäder i låglandet.
Berg kan båda vara språngbräda och återvändsgränd
Studien visar att bergspopulationer på öar möter olika öden beroende på sina förfäders ursprung. För arter med eurasiskt ursprung representerar berg ofta språngbrädor till ytterligare bergskoloniseringar. De behåller en uråldrig bergsnisch, då de sprider sig över skärgårdar.
Omvänt verkar det som att arter med australisk-papuanskt ursprung inte har en förmåga att kolonisera berg direkt mellan olika öar. För dessa arter representerar berg återvändsgränder för ytterligare spridning.
–Det har länge funnits motstridiga hypoteser till hur den biologiska mångfalden i bergsområden uppkommit. Vi förenar dessa hypoteser och visar att fåglar från olika kontinenter följer helt olika mönster för att utveckla bergspopulationer. Kunskapen om arters släktskapsförhållanden förbättras snabbt, det kommer också att öka möjligheterna att undersöka hur olika arter spridit sig över världen, säger Knud Jønsson.
Kontakt
Knud Jønsson, knud.jonsson@nrm.se
Relaterad information
Hela studien finns att läsa i Nature Communications "The formation of the Indo-Pacific montane avifauna"
Pdf, 1.3 MB..