Anders Tehler, professor emeritus vid Naturhistoriska riksmuseet, håller just nu på att skriva en biografi över lichenologen Erik Acharius (1757-1819). Anledningen till att han började med projektet var tre bortglömda lådor med lavar från 'Herbarium Zwartzii', som dök upp ur djupet av museets samlingar i samband av renoveringen av botanhuset för några år sedan.
– Jag fick det stora nöjet att sortera upp och värdera innehållet i dessa lådor. Jag kunde till min glädje konstatera att merparten av föremålen var annoterade och bestämda av Erik Acharius. Erik Acharius betraktas som 'lichenologins fader’ och hans bidrag till studiet och klassificeringen av lavarna kan, om än i mindre skala, anses ligga i nivå med vad hans lärare och mästare Carl von Linné gjorde för klassificeringen av blomväxterna, säger Anders Tehler.
Sex föremål samlade på ett ark, alla med Erik Acharius annoteringar. Foto Anders Tehler. Till höger Erik Acharius graverad av Johan Gustaf Ruckman.
Många föremål från Acharius hittade vid stickprovskontroller
När Anders Tehler började gräva i de tre bortglömda lådorna visade det sig att 182 föremål, av totalt 315, var kommenterade och bestämda av Erik Acharius. Av dessa identifierade han över 100 föremål som typmaterial, eller möjligt typmaterial. Vid stickprovskontroller av redan insorterade föremål i Olof Swartz lavherbarium, fann Anders Tehler att många av dessa också var annoterade av 'lichenologins fader’. Han gör nu bedömningen att det finns runt 800 föremål direkt härrörande från Erik Acharius i museets botaniska samlingar.
Naturhistoriska riksmuseet jämbördig med andra stora Acharius-herbarier
Tidigare ansågs det att de stora herbarierna med Acharius-material fanns i Helsingfors med runt 5 400 exemplar, i Uppsala med runt 1 500 exemplar och i London med 900 exemplar. I övrigt fanns bara spridda kollekter i diverse enskilda herbarier.
– Naturhistoriska riksmuseets samlingar ansågs vara helt ointressanta ur ett Acharius-perspektiv. Därför är det mycket roligt, och till och med lite sensationellt, att kunna meddela att riksmuseet nu har seglat upp som jämbördig med de tre stora Acharius-herbarierna i världen, säger Anders Tehler.
Ett av föremålen annoterade av Erik Acharius. Foto Anders Tehler. Litografi av Olof Swartz från Wikimedia Commons.
Hur hamnade så mycket av Erik Acharius material i museets samlingar?
Naturhistoriska riksmuseet är sedan länge välkänt världen över för sitt Swartz-herbarium med totalt runt 10 000 föremål. Det handlar om runt 6 000 exemplar av blomväxter och ormbunkar, nästan 3 000 exemplar av mossor och över 1 000 exemplar av lavar.
Olof Swartz (1760-1818) var en av tidens ledande botanister och utsågs till förste innehavare av den Bergianska professuren när den Bergianska trädgården anlades 1791. Han blev senare Kungliga vetenskapsakademiens ständige sekreterare.
Både Bergianska stiftelsen och Naturhistoriska riksmuseet var tidigare institutioner under Vetenskapsakademien. Det är därför huvuddelen av Swartz-herbariet idag finns i Naturhistoriska riksmuseets botaniska samlingar. Men vad är kopplingen mellan Olof Swartz och Erik Acharius?
– Acharius och Swartz var mycket nära vänner, berättar Anders Tehler.
– De brevväxlade nästan dagligen och utbytte stora mängder material med varandra. Som lavexperten av de två kom Erik Acharius att dominera och mer eller mindre bygga upp mycket av Swartz lavsamling. Till den grad att man skulle kunna säga att det är mer av ett Acharius-herbarium än ett Swartz-herbarium.
Kontakt
Anders Tehler, professor emeritus vid Naturhistoriska riksmuseet
Epost: anders.tehler@nrm.se