Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Fredrik Ronquist, professor vid enheten för bioinformatik och genetik på Naturhistoriska riksmuseet, en minnesmedalj i guld av Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund.

|

Nyhet

Fredrik Ronquist får minnesmedalj för sin forskning

I början av december fick Fredrik Ronquist, professor vid enheten för bioinformatik och genetik på Naturhistoriska riksmuseet, en minnesmedalj i guld av Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund.

Minnesmedaljen i guld delas ut till svensk man eller kvinna som belöning för vetenskapliga arbeten av synnerlig förtjänst. Ämnesområdet växlar mellan biologi, matematik-fysik och medicin. Medaljen delas ut vart tredje år, första gången 1915. Motiveringen lyder:

“För Din forskning inom systematisk biologi i vid mening, med framför allt inriktning mot steklars systematik, taxonomi och biogeografi, samt utveckling av programvarorna MrBayes och RevBayes, som numera är standardverktygen över hela världen för fylogenetisk rekonstruktion."

Fredrik Ronquist var på plats i Lund för sällskapets årshögtid och tog då emot utmärkelsen.

– Det är verkligen omtumlande att få en sådan fin utmärkelse! Jag är väldigt glad och samtidigt känner jag ett stort ansvar att vara en god förebild och att fortsätta bidra till forskarsamhället, som givit mig så mycket genom åren, säger Fredrik Ronquist.

Doktorsarbete handlade om gallsteklar

I hans forskning har metodutveckling och empiriska studier gått hand i hand på ett unikt sätt. Fredrik Ronquists doktorsarbete handlade om gallsteklar och deras uppkomst, ett problem han återkommit till upprepade gånger under sin karriär.

Gallsteklar orsakar gallbildningar på växter, inuti vilka deras larver utvecklas. Kända exempel är galläpplet på undersidan av ekblad och den mossliknande sömntornen på rosor. Gallen ger larven näring och skyddar den från fiender.

Fredrik Ronquists forskning har visat att gallsteklarna härstammar från parasiter på andra gallbildande insekter, och att förmågan att bilda galler uppstått mer än en gång, i motsats till vad man tidigare trott. Flera grupper av så kallade inhysingar har sedan förlorat förmågan att bilda galler, men lever på växtvävnaden inuti andra arters galler. Som ett resultat av de nya rönen har gallsteklarnas klassificering omarbetats totalt.

Citeras flitigt än idag

Forskningen på gallsteklar ledde tidigt till ett intresse för de metoder som används för att rekonstruera hur evolutionen gått till. Fredrik Ronquist började utveckla verktyg för att analysera utbredningsmönster och studera samevolutionen mellan parasiter och värdar.

Tillsammans med professor John Huelsenbeck, då vid University of Rochester, kom han sedan att bli en av pionjärerna bakom Bayesianska metoder för att analysera släktskapsförhållanden och evolution. Deras program, MrBayes, kom snart att användas av många forskare, från medicinare till språkvetare, och citeras flitigt än idag.

Fredrik Ronquist har senare lett utvecklingen av mer generella redskap för modellering och statistisk analys av evolutionära problem, RevBayes och TreePPL. Forskningen har på senare år fokuserat allt mer på breda analyser av insekters mångfald, där praktiska tillämpningar inom hållbar utveckling fått ökat utrymme.

"En sällsynt bragd"

– Fredriks stora förtjänst är att han tidigt sett behovet av innovativa sätt att analysera genetisk data på. Få andra har gjort så stora vinningar inom detta område som Fredrik och vi är jättestolta över att han har fått minnesmedaljen i guld av Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund, säger Knud Jønsson, enhetschef vid enheten för bioinformatik och genetik.

– Det är en sällsynt bragd att tilldelas Kungl. Fysiografiska sällskapets minnesmedalj och jag kan inte tänka mig någon mer välförtjänt av utmärkelsen än Fredrik. I decennier har Fredrik legat i framkanten av forskning inom systematik, fylogenetik och informatik. Det är svårt att skriva en artikel från ett fylogenetiskt perspektiv utan att citera någon av hans artiklar. Jag är väldigt glad och stolt att Fredrik tilldelas medaljen, och jag tycker att det är helt rätt, säger Sebastian Kvist, chef för forskningsavdelningen på Naturhistoriska riksmuseet.