Den oansenliga näktergalen känns framförallt igen på den ljudliga och särpräglade sången som har inslag av flöjtande toner, kastanjelika slag och snabba smatter. Honan och hanen är lika till utseendet och de har en oansenlig dräkt med gråbrun ovansida och gråvit undersida. Näbben är lång och kraftig, och på bröst och kroppssidorna har de i varierande grad diffusa gråbruna fläckar. Stjärten och övergumpen är enfärgat och jämnt tonade i rödbrunt. Hos rödstjärt är samma parti ljust roströd med mörk mitt.
Näktergal finns i lämplig biotop i hela södra Sverige och en bit norrut samt utefter nästan hela Östersjökusten utom längst i norr. Den sitter gärna dold i tät vegetation och brukar vara svår att få syn på. Helst vill den ha lövskog med kraftig undervegetation eller täta buskage. Den har ökat sedan 1930-talet, och ökningen pågår än idag, och den gynnas av den pågående igenväxningen.
Näktergalar flyttar mot sydöst framförallt i augusti och flyger via Egypten till Afrika strax norr om ekvatorn. Där stannar de ett par månader, och flyttar sedan vidare till sydöstra Afrika, och där stannar de till hemfärden påbörjas. Till Sverige anländer de i maj månad.
Högsta kända ålder är 8 år och 10 månader.
Författare Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet