Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Kräfta

Kräftstenar

Kräftstenar är en kalciumreserv som kräftan använder för att bygga upp nya skal. Stenarna i kräftans mage är som störst precis innan skalömsningen.

Ibland hittar man en eller ett par centimeterstora hårda stenar i kräftans mage. de påminner om ett par vita knappar, med en platt och en välvd sida.

Det är kräftans kalciumreserv som den använder för att bygga upp det nya skalet med efter hudömsningen.

Kräftsten sedd från sidan. Foto: Ulf Carlberg

Kräftsten sedd från sidan. Foto: Ulf Carlberg

Det yttre skelettet

Leddjuren har ett yttre skelett, det vi i dagligt tal kallar skal eller skinn. Hos kräftdjuren är det uppbyggt av kitin, en polysackarid som är nära cellulosa i kemisk struktur. Skalet är förstärkt med kalcium för att ge den skyddande hårdhet som är så bekant för oss när vi försöker att öppna en kräfta.

Insekter som behöver vara lätta för ett liv på land och i luften, har enbart kitin i sitt yttre skelett.

Tillväxt

För att växa till sig behöver leddjuren ömsa skinn eller skal. Det gamla bryts ned och det nya byggs upp. Kitin kan djuren själva producera eftersom det har enkla kemiska beståndsdelar (kol, väte, syre, kväve) som finns i flertalet molekyler i själva djuren eller i deras föda.

Kalcium däremot måste tillföras utifrån till kräftdjuren. Arter som lever i saltvatten får lätt tag på kalciumsalter från det omgivande vattnet, och kan omsätta det direkt till uppbyggnaden av det nya skalet.

Kräftstenen är ett komplex bestående av protein och kitin som binder kalcium. Tiden före hudömsningen byggs kräftstenarna upp med dagliga tillväxtlager och når sin maximal storlek precis före ömsningen.

Tillväxtlagrerna syns på den platta sidan av kräftstenen.

Tillväxtlagrerna syns på den platta sidan av kräftstenen.

Hudömsningen

Steriodhormonet ecdyson sätter i gång hudömsningsprocessen hos leddjuren. I och med att den startas, bryts det gamla skalet ned hos kräftan. Kitin och kalcium frigörs och tas sedan upp vid bildningen av det nya skalet.

Också kräftstenen kitin-protein-kalcium-komplex löses nu upp, och kalcium och kitin tas upp av blodet och transporteras ut till hudens kitinbildande celler.

Medicinskt bruk och prydnader

I äldre medicin användes kräftstenarna, då benämnda lapides cancrorum, hela eller i pulverform mot många sjukdomar.

Enligt den gamla signaturläran, så botades en krämpa med ett läkemedel av liknande utseede som den sjuka kroppsdelen. För att bota ögonåkommor som smolk i ögat kunda man lägga en hel kräftsten under ögonlocket, i hopp om att tårflödet skulle skölja bort smolket. Ännu in på 1920-talet kunde svenska läkare se sviter efter dylika behandlingar, då stenarnas kanter stundtals kan vara vassa.

Kräftstenarna kunde också användas som prydnadsföremål.

Sidan uppdaterad: