Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
En vacker bild av Venus mot svart bakgrund. Planeten ser vit ut med strimmor av brunt och orange.

Venus

Venus kallas ibland "jordens tvilling" eftersom den är 12 104 km i diameter jämfört med jordens 12 742 km, en skillnad på endast 638 km. Men här tar likheterna mellan de två planeterna slut.

Foto: NASA/JPL-Caltech

Varm planet

Venus är den allra varmaste planeten i solsystemet, trots att den är näst närmast solen. Den är helt omgiven av en tjock atmosfär bestående av koldioxid, vilket gör Venus till ett gigantiskt "växthus".

Temperaturen på planetens yta stiger till cirka 470°C, tillräckligt hett för att smälta bly och göra en bit stål glödhett.

Genom att studera Venus kommer vetenskapsmännen att få hjälp att förstå växthuseffekten på jorden och rollen som koldioxid spelar i dess uppkomst.

Hög temperatur och tryck

Venus är inte bara het på ytan utan har även ett förkrossande atmosfäriskt tryck; cirka 92 gånger det på jorden. Trycket skulle kännas på samma sätt som om man kunde dyka cirka 1000 meter under havsytan.

Som om inte höga temperaturer och ett förkrossande tryck skulle vara tillräckligt illa så består regnet på Venus av svavelsyra. En olycksalig astronaut som kliver ur sin skyddande rymddräkt på Venus kommer att på samma gång:

  • brännas av planetens höga temperatur
  • bli krossad av dess höga atmosfäriska tryck
  • brännas av fallande regndroppar av syra.

Ett långt dygn

Ett dygn på Venus är 243 jorddygn långt, vilket innebär att det tar Venus 243 cirka 24-timmarsperioder att rotera kring sin axel. Eftersom Venus rotation går åt "fel" håll, retrograd, jämfört med de flesta andra planeter förefaller solen gå upp i väster och ned i öster.

Det tar Venus 225 jorddygn att kretsa runt solen. Det innebär att ett dygn på Venus (243 jorddygn) är lite längre än ett år på Venus (225 jorddygn)!

Venus transit framför solen 2012 som små prickar mot solens eldiga yta.

Venus transit framför solen 2012. Som en av bara två kroppar mellan jorden och solen, passerar Venus med jämna mellanrum över solens yta - ett fenomen som kallas transit. Den senaste transiteringen inträffade 2012, och nästa är inte förrän i december 2117. Foto: NASA/SDO, AIA

Besök och forskning

Venus blev den första planeten som utforskades av en rymdfarkost när NASA:s Mariner 2 framgångsrikt flög förbi planeten på en räckvidd av cirka 35 000 kilometer den 14 december 1962. Under en 42-minuters skanning samlade rymdfarkosten in betydande data om atmosfären och ytan.

Sedan Mariner 2 har många rymdfarkoster från USA och andra rymdorganisationer utforskat Venus. År 2021 meddelade NASA att de hade valt ut två nya uppdrag till Venus som en del av byråns Discovery Program. De utvalda uppdragen är DAVINCI (Deep Atmosphere Venus Investigation of Noble gases, Chemistry, and Imaging) och VERITAS (Venus Emissivity, Radio Science, InSAR, Topography och Spectroscopy). Var och en förväntas lanseras inom tidsramen 2028-2030.

Sidan uppdaterad:

Innehållsansvarig: Gavin Kenny