Kalkalger utgör ett vackert inslag i saltvattensakvarium. Foto: Christopher Reisborg.
Kalkalger är rödalger i familjen Corallinaceae. Det har länge varit en grupp man inte har känt till särskilt mycket om. En gång i tiden, på 1600-1800-talet, trodde man att de var koralldjur, men sedan mitten av 1800-talet vet man att de är rödalger. Än idag är det mycket som är okänt om dessa alger, även bland dem som forskar om alger och ekologi.
Grenade eller platta
Det som kännetecknar dessa alger är att de är hårda eftersom de lagrar kalk i sina cellväggar. Oftast är de rosa eller rödaktiga till färgen, men det finns de som är lila, gula, blå eller grågröna. Bland kalkalgerna finns det former som är platta och ogrenade samt de som är ledade. Ofta är de krustabildande, det vill säga växande som en skorpa. De krustabildande kalkalgerna kan se ut att vara en del av stenen de växer på. Det finns också tjockare varianter av de platta formerna. De kalkalger som är grenade och ledade kan ha ett mer busklikt utseende.
Kalciumkarbonaten i kalkalgernas cellväggar är i formen av mineralet kalcit (kalkspat). Att lagra in kalk är en krävande process och kalkalgerna växer oftast mycket långsamt. Men kalken gör dem motståndskraftiga och de kan istället bli mycket gamla. Dessutom gör kalken att de bevaras bra som fossil, vilket gör att man kan studera utseendet hos arter som levde för mycket länge sedan.
Finns i hela världen
Kalkalgerna finns i havsvatten över hela världen. I Sverige finns de framför allt på västkusten, eftersom de kräver en lite högre salthalt än den som finns i större delen av Östersjön.
Algerna i familjen Corallinaceae kan växa på många olika underlag, till exempel på klippor, växter eller djur (bland annat på koraller). De klarar sig på lite ljus och därför kan man finna medlemmar ur denna grupp på stora djup, där många andra alger inte klarar sig. De kan även växa nära ytan - många av dem trivs i vatten som rör sig och klarar vågrörelser bra. De konkurrerar ofta ut andra alger i områden nära ytan med mycket vågor. Många gånger är kalkalgerna de enda alger som är motståndskraftiga nog att tåla denna turbulenta miljö.
En krustabildande kalkalg, Clathromorphum compactum. Exemplaret är insamlat på Grönland av N. Hartz i juli 1890. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer A3720. Foto: Christopher Reisborg.
En oledad kalkalg, Lithophyllum fasciculatum. Detta exemplar kommer från Irland och är insamlat i april 1899 av M. Foslie. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer A3722. Foto: Christopher Reisborg.
Korallalg, Tussaskägg, Corallina officinalis, en art som är grenad. Exemplaret är insamlat vid Skaftö i Bohuslän i juli 1911 av H. Möller. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer A3721. Foto: Christopher Reisborg.
Viktiga i korallreven
De arter som frodas av mycket ljus och turbulent vatten hjälper till att bygga upp korallreven. Dessa alger har stor betydelse för korallrevens ekologi. Framför allt är det de oledade arterna som är viktiga för revens uppbyggnad.
En sak som gör dem betydelsefulla är att de är tåliga eftersom deras höga kalkinnehåll gör dem motståndskraftiga mot djurs betning. De utgör själva en stor del av reven, men än viktigare är att de fungerar som en slags cement som binder samman reven. De står också för en stor del av primärproduktionen (det vill säga genom fotosyntes bildar de kolföreningar som andra organismer kan leva av). De bildar själva livsrummet för många ryggradslösa djur.
Akvarieväxter
Kalkalger är populära att ha som prydnader i saltvattensakvarium. Exemplaret högst upp på denna sida är ett exempel.
Text: Lisa Andersson
Foto: Christopher Reisborg