Den har det latinska namnet Delesseria sanguinea, ett namn med "blodig" betydelse - sanguis är det latinska ordet för just blod. Men det är inte bara färgen och namnet som har anknytning till denna kroppsvätska...
Utseendet varierar
Artens svenska namn kommer av de tydliga nerver, eller ”ribbor” som man kan se i bladen (ett annat namn för den här algen är nervtång). Mittnerven är kraftig, medan sidonerverna är finare. Bålen (växtkroppen) blir som mest cirka 10-25 cm lång. Bladen är tunna med en lätt vågad form i kanten.
Ribbeblad är flerårig och förlorar till vintern sina blad för att bara behålla mittnerven. Från denna bildas därefter fortplantningsorgan och senare, under våren, nya blad. Utseendet varierar alltså mycket över året hos samma individ. Ribbeblad har dessutom en komplicerad livscykel där de olika generationerna skiljer sig åt i både kromosomuppsättning och utseende.
Sammantaget gör detta att exemplar av den här arten kan se mycket olika ut, något som är vanligt bland alger.
Denna planta är en så kallad tetrasporofyt, ett av stadierna i livcykeln. Förstoringen visar de sporproducerande organen.
På djupt vatten
Ribbeblad växer från ungefär fyra meters djup ner till 30-40 meter. Liksom övriga rödalger innehåller den speciella pigment som hjälper till att absorbera ljuset och gör att den är bättre anpassad än andra alger för att leva på större djup. Den växer på hårda underlag, som stenar och klippor, eller på andra alger.
Dess huvudsakliga geografiska utbredning är Nordsjön och Atlanten. I Sverige hittar man den på västkusten och i de allra sydligaste delarna av Östersjön.
Till nytta för människan
Ämnen från denna alg har använts i skönhetsprodukter, bland annat finns "Delesseria sanguinea-extrakt" i krämer som sägs minska celluliter.
Men hur var det nu med den blodiga anknytningen? På våren innehåller ribbeblad ett ämne som liknar heparin, som är ett så kallat antikoagulantium, med förmågan att hindra människors blod att koagulera. Heparin ges bland annat för att förebygga blodproppar. Ribbeblad får alltså blodet att flöda!
Text: Lisa Andersson
Även gamla föremål behåller den vackra röda färgen.