Som alla kransalger är rödsträfse regelbundet byggd. Grenarna sitter samlade i kransar vid så kallade noder. Stamavsnittet mellan två noder kallas internod och består av en enda rörformig cell som kan vara flera centimeter lång. Troligen är internodcellerna de längsta i växtvärlden. De är klädda med barkceller, som gör att stammen ser fårad ut. På barken och grenarna sitter små taggar. Kransalgerna har inga rötter, men genomskinliga rhizoider fäster dem vid underlaget.
Rödsträfse skiljs från andra kranslager på att den är brunaktig med köttröda skottspetsar. När algen torkas försvinner den röda färgen, och hela växten blir grön. Taggarna och grenarnas ändceller är ofta starkt uppblåsta. Hela växten luktar illa.
Hon- och hanorganen bildas hos rödsträfse på olika plantor. Hanplantorna har orangeröda anteridier på grenarna och honplantorna har äggformade oosporer.
Man hittar rödsträfse i både sött och bräckt vatten. Den bildar täta mattor på bottnarna i sjöar i södra och mellersta Sverige och i vikar av Östersjön. När den växer i kalkhaltigt vatten bildas en skorpa av kalk på stammen och grenarna. Kalken gör att algen ser gråaktig ut och känns stel att ta i.
Rödsträfse insamlad av O. Nordstedt i Krankesjön i Skåne 1871. Hela algen är täckt av en skorpa av kalk. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar.
Bilden visar en nod från en hanplanta av rödsträfse. Från noden utgår en krans av grenar. På grenarna till höger syns runda orangegula anteridier, där algens hanliga könsceller bildas. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar.
Rödsträfse insamlad av Carl Lundin vid Harö i Uppland 1950. Ändcellerna och taggarna är starkt uppblåsta. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar.
Rödsträfse insamlad av Carl Lundin vid Djurö i Uppland 1951. Algen är regelbundet uppbyggd med grenkransar som växer ut från noder, som skiljs åt av ogrenade stamavsnitt, internoder. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar.