Arten förekommer på kalkrika och fuktiga ängsmarker upp till Jämtland, men vanligast är den på Öland och Gotland. Trots sitt säregna utseende är den ofta mycket svår att få syn på. Det är kanske vår mest specialiserade orkidéblomma då den endast attraherar grävstekelhanar av släktena Gorytes och Argogorytes för sin pollinering. Blomman liknar och doftar nämligen som en hona av ovan nämnda stekelarter.
Linné skrev 1755
Svenskt namn flugblomster. Växer på sidlänta ängar på Öland vid Gaxa, Högby etc. och på Gotland nära Visby.Ett naturens skönaste skådespel, så att den som första gången mindre noggrant betraktar blommorna lätt kan tro att flugor sitter på stjälken.
Alla svenska orkidéer är fridlysta.
Författare Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet
Flugblomster. Foto: Lars-Åke Janzon