Vid basen av stjälken på Honungsblomster sitter två eller tre, 2–6 cm långa blad. Ovanför dessa sitter i regel ett eller två betydligt mindre blad. Blomaxen är cylindriska och vanligen ensidiga. Blommorna är cirka 4 mm stora, gröngula och starkt honungsluktande. Arten blommar under juni och juli. De honungsdoftande blommorna lockar många olika insekter, främst små parasitsteklar och flugor. Den största transporten av pollinier ombesörjs av arter av parasitsteklar som endast är 1,3 mm långa.
Honungsblomster. Foto: Lars-Åke Janzon
Honungsblomster är känt från Skåne till Gästrikland och på Öland och Gotland men den har försvunnit från många platser, speciellt på fastlandet.
Honungsblomster växer i kalkfuktängar och rikkärr i kalktrakter, ofta tillsammans med andra orkidéer. På Öland och Gotland växer det även i dynsänkor vid havet. Vegetationen är kortvuxen. De kalkfuktängar på Öland och Gotland där arten förekommer har ofta varit betade.
Linné skriver 1755 bland annat
Rotknöl klotformig, stjälk bladlös, nektargömmets läpp treflikig. Kallas i Roslagen honungsblomma, på Gotland desmansknopp. Växer på mossbelupna, magra ängar nära havet på Öland och Gotland samt i Roslagen och Skåne.
Alla svenska orkidéer är fridlysta.
Författare Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet