Smakar det kork av vinet? Har du varit till badhuset och råkat ut för fotsvamp? Då är det imperfekta svampar som varit i farten.
Imperfekter är en artificiell grupp svampar. Vi har föst ihop dem till en grupp för att vi inte har förstått var de hör hemma. De kan se väldigt olika ut och de är ganska svårstuderade men tack vare införandet av elektronmikroskop och andra förfinade hjälpmedel har vår kunskap ökat betydligt under de senaste decennierna.
Okunskap om livscykeln
Konidiesvamparna, som de också kallas, har ofta egna vetenskapliga namn trots att de egentligen bara är former av en svamp, en del i en livscykel. Namnet ”imperfekta svampar” syftar just på vår okunskap om deras fullständiga livscykel. De har oftast ingen känd sexuell förökning utan förökar sig till övervägande delen med så kallade konidier (orörliga och könlösa sporer). Om sexuell förökning kan fastställas, visar det sig att den sexuella fasen oftast är kopplad till en sporsäckssvamp (ascomycet). Till exempel bildar ascomyceten Cinnobersvamp (Nectria cinnabarina) förutom sina fruktkroppar också kulformade strukturer med konidier. Dessa strukturer är det imperfekta stadiet och kallas då för Tubercularia vulgaris.
Vi känner till över 20.000 imperfekter. En stor del lever som nedbrytare av organiskt material i naturen. På hösten kan man se bladen på till exempel ekar svartna av sotdagg (Cladosporium, Aureobasidium). Detta misstolkas ofta som smuts eller sotbeläggning. En vanlig vårart är till exempel kotteskorven (Phragmotrichum chailletii), som bildar svarta, pulvriga konidiemassor på nedfallna fjolårskottar av gran.
Nectria cinnabarina. De gula strukturerna hör till det imperfekta stadiet (Tubercularia vulgaris). De bildas på sommaren och innehåller konidier. De orangefärgade formerna brukar bildas på hösten och innehåller könliga ascosporer. Ibland kan man ha turen att se båda dessa stadier samtidigt. Föremålet är insamlat i Lyon, Frankrike, någon gång på 1700-talet. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer F49375. Foto: Gunvi Lindberg.
På våren kan man hitta kottar som blivit svarta av kotteskorv (Phragmotrichum chailletii). Här syns några kottefjäll med konidier. Insamlad av Nils Lundqvist,1993, i Dalby socken i Uppland. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer F49374.
Kostsamma parasiter...
Mindre omtyckta är de som lever på våra grödor och skogsträd. Dessa parasiter kan orsaka stora ekonomiska förluster för lantbrukare och trädgårdsodlare världen över. För att inte tala om de som parasiterar på oss själva och våra husdjur. Dessa svampangrepp är en plåga framför allt i tropikerna med sin höga luftfuktighet och värme. Men även i våra trakter kan vi råka ut för hud- och hårsvampar (Trichophyton) och få skäggsvamp, ondskorv (i hårbotten) eller ringorm. Luftspridda svampsporer kan även orsaka allergier. Bovarna här är speciellt arter av Alternaria, Aspergillus, Cladosporium och Penicillium.
Typiskt angrepp av Gul Monilia (Monilia fructigena) på äpplen. Foto: Magnus Gammelgaard.
Insjunkna ofta hårda, mörka partier på mogna jordgubbar är karaktäristisk för angrepp av Colletotrichum acutatum. Foto: Magnus Gammelgaard Nielsen.
...och en stor resurs
Imperfekterna utgör också en stor resurs. Listan över områden där vi utnyttjar dem kan göras lång. Vi använder dem för att bekämpa ogräs, skadeinsekter och föroreningar. Ett exempel från tropikerna är bekämpningen av vattenhyacinten (Eichhornia crassipes), en växt som spritts över flera kontinenter och proppar igen alla floder. Mot denna har Cercospora rodmannii prövats med lyckat resultat. Ett annat exempel är muskardinmöglet (Beauveria bassiana). I Sovjetunionen förbrukades 1977 hela 22 ton av denna mot coloradoskalbaggen. Åtskilliga imperfekter används också vid rening av avloppsvatten.
När det gäller mat och medicin vill vi inte heller vara utan imperfekterna. Inom frukt- och grönsaksodlingen används så kallade gibberelliner till att förbättra skördarna. Det är hormoner som avsöndras av Fusarium moniliforme. Dessa ämnen befrämjar tillväxten hos många högre växter och får dem dessutom att blomma vid artfrämmande miljökrav. Fröskörd av tvååriga grödor som sallad och sockerbetor kan klaras på ett år.
Konidiestadiet av öljästen (bagerijästen) Saccharomyces cereviciae används vid brödbak, öl- och sprittillverkning och vid osttillverkning smaksätter vi ostar med Penicillium roquefortii och Penicillium camemberti.
Kända antibiotika är penicillinerna som produceras av Penicillium chrysogenum. Cyklosporin A från Tolypocladium niveum är också en undermedicin. Detta påverkar kroppens immunsystem och hämmar vävnadsavstötning vid transplantationer.
Imperfekterna används också i en mångfald andra tillverkningar inom till exempel pappers- plast- och färgindustrin.
Text: Gunvi Lindberg
Konidiesvampar som parasiterar på insekter kan vi utnyttja i biologisk bekämpning. Här har en fjärilspuppa angripits av Cordyceps tenuipes. Insamlad av Juan Santos i Loroñe, Asturias, Spanien, 1998. Foto: Juan Santos.