Kromporing, Perenniporia tenuis var. tenuis (Schw.) Ryvarden, är en sällsynt ticka som man kan hitta så här års om man har tur. Det första exemplaret i Naturhistoriska riksmuseets samlingar hittades förra året i Sickla i Stockholms stad. Tickan satt på en alstubbe i fuktig alskog alldeles intill Sickla kanal. Om Stockholm hade fått arrangera OS 2004, hade lokalen troligen förstörts av de idrottsarenor som planerades i Sickla.
Den är svårt att skilja från var. pulchella (Schw.) Love. Precis denna kollekt har nyligen (februari 2000) ombestämts från var. pulchella till var. tenuis av Prof. Ryvarden i Oslo.
Tickor är svampar som oftast växer på ved av något slag. De har ganska långlivade fruktkroppar som man kan titta på nästan hela året. Man känner igen de flesta tickor på att de har korta rör på undersidan av fruktkroppen. Inne i rören bildas svampens sporer.
Just denna ticka har ett resupinat växtsätt. Det betyder att den växer tätt tryckt mot underlaget, utan att bilda någon hatt. Den är vitaktig till svagt gul som färsk och blir vid hög ålder eller torkning kromgul. Porstorleken är 3-5 st/mm.
Det är i mikroskopet som de viktigaste kännetecknen visar sig. Svampen är dimitisk, vilket betyder att den är uppbyggd av två sorters hyfer. Den ena typen av hyfer är dextrinoida, dvs. de färgas röda i Melzers reagens (jodlösning). Sporerna är ellipsoida till truncata (tvärt avhuggna i ena änden) och har tunna till tjocka väggar.
Stockholms miljöförvaltning har planer på att placera ett par alstubbar i direktkontakt med fyndstubben så att svampen lättare kan sprida sig till nytt lämpligt substrat.
Det uppges att tickan har hittats ett fåtal gånger tidigare i Östergötland, Västmanland och Lappland, men då vi inte har sett dessa fynd, kan vi inte veta om de är rätt bestämda.
Text: Klas Jaederfeldt och Monika Myrdal
Kromporingen växer på ved av lövträd. Fruktkropparna är först gulvita men mörknar sedan och blir kromgula. Eftersom fruktkropparna är långlivade kan man se dem även på vintern. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar.
I denna fuktiga alskog invid Sickla kanal i Stockholm hittade Göran Eriksson (bilden) från Stockholms miljöförvaltning den sällsynta kromporingen. På bilden syns svampen på stubbens nedre del, nedanför grästuvan. Foto: Klas Jaederfeldt.
Mikroskopiska detaljer hos kromporing. Sporerna är ellipsoida till truncata (tvärt avhuggna i ena änden). Fruktkroppen är dimitisk, vilket betyder att den är uppbyggd av två sorters hyfer. De generativa hyferna har skiljeväggar med söljor (se bilden). Skeletthyferna är långa och mycket kraftiga och saknar skiljeväggar. De sträcker sig genom hela fruktkroppen och ger den stadga.