Stjälkröksvampar är små röksvampar som framför allt kännetecknas av en liten fot som förankrar fruktkroppen till marken. Det latinska namnet, Tulostoma, betyder "utdragen mun" och syftar på den öppning som finns i rökbollen där sporer frigörs.
Rökbollen innehåller den fertila vävnad som producerar sporer. Fruktkropparna hos stjälkröksvamparna utvecklas under jorden och sporerna mognar också under jorden, medan foten sakta skjuter upp rökbollen. När rökbollen når ytan är sporerna mogna och sprids i luften genom dess mynningspor. Foten är vanligtvis nedgrävd i substratet, och kan ha rikligt med hyftrådar och vara täckt av sand och humusrester. Många arter har också en liten strumpa i basen. Fruktkropparna brukar överleva vintern och kan därför hittas i princip året runt.
Svåra att artbestämma
Att artbestämma stjälkröksvampar är inte helt lätt. Formen och färgen på mynningen är en viktig taxonomisk karaktär, liksom storleken och makroskopiska detaljer i foten. Men i de flesta fall krävs det en utförlig mikroskoperingsanalys för att bestämma arterna med säkerhet.
Knutna till kulturlandskap
Tulostoma är ett värmeälskande släkte. Det trivs i torrare klimat, på kalkrika, sandiga och magra marker i stäppartade miljöer. I Sverige förekommer det framförallt i de östra delarna av mellersta och södra Sverige. De flesta stjälkröksvampar hos oss är knutna till den öppna sandmark som skapades av det gamla kulturlandskapet. Att bete upphört och att man infört skogsplanteringar har förstört många lokaler. Alla de sex arter som numera finns i landet är sällsynta och rödlistade. I den här texten kan du se bilder på samtliga svenska stjälkröksvampar. Observera att de bilder som är tagna i naturen är från sydeuropeiska fynd. Fruktkropparna har grävts upp för att visa karaktärerna på foten.
Hör gärna av dig till Naturhistoriska riksmuseet om du hittar stjälkröksvampar. Uppgifter om nya lokaler är alltid välkomna.
Text och bild: Juan Santos
Stjälkröksvamp, Tulostoma brumale Pers.: Pers. Spanien, Valladolid, Tudela de Duero, i kalkrik sandmark i en pinjeskog (Pinus pinea). Insamlad av Juan Santos, 7 januari 1993. Kollekten finns nu i Naturhistoriska riksmuseets samlingar med föremålsnummer F22984.
Grå stjälkröksvamp, Tulostoma kotlabae Pouzar. Spanien, Valladolid, Tudela de Duero. I kalkrik sand i betad skog av pinje (Pinus pinea) och medelhavstall (Pinus pinaster). Insamlad av Juan Santos och Manolo Tabarés, 12 april 1993. Kollekten finns nu i Naturhistoriska riksmuseets samlingar med föremålsnummer F22069.
Fransig stjälkröksvamp, Tulostoma fimbriatum Fr. Spanien, Valladolid, Aldeamayor de San Martín, i kalkrik sand under pinje (Pinus pinea) och Lygos sphaerocarpa. Insamlad av Juan Santos, 9 januari 1993. Kollekten finns nu i Naturhistoriska riksmuseets samlingar med föremålsnummer F21769.
Mikroskopisk detalj på den fertila vävnaden, s.k. gleba, hos stjälkröksvamp, Tulostoma brumale Pers.: Pers. Vävnaden består av vattenstötande långa hyfer (kapillitietrådar) och finvårtiga sporer. Denna art har karakteristiska uppsvällda väggar vid hyfernas septa som man kan se i mitten av bilden.
Vit stjälkröksvamp, Tulostoma niveum Kers. Sverige, Södermanland, Utö socken, Utö. Urkalksten som hällmark vid havet. Gles tallskog. På brant kalkklippa. I mosstussar. Insamlad av Lars Erik Kers, 5 november 1972. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar.
Mörk stjälkröksvamp, Tulostoma melanocyclum Bres. Sverige, Skåne, Åhus socken. Insamlad av Ragnar Rydberg, 30 april 1951. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar.
Fjällig stjälkröksvamp, Tulostoma squamosum Pers. Sverige, Gotland, Fleninge socken, Hau. Bland mossa i tunt jordlager. Insamlad av G. Fåhraeus, 7 november 1980. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar.