Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet

Konservatorsverkstan

I konservatorsverkstan undersöks döda fåglar och däggdjur i miljöövervakningssyfte. Det är även här djuren prepareras innan de införlivas i museets vetenskapliga samlingar.

Om konservatorsverkstan

Konservatorsverkstan är Naturhistoriska riksmuseets anläggning för att ta emot, undersöka och preparera döda fåglar och däggdjur.

Här finns utrustning för att bland annat obducera och provta djur, rengöra skelett, göra forskningsskinn samt vårda och reparera zoologiska föremål.

Majoriteten av föremålen som prepareras i konservatorsverkstan hamnar i museets samlingar, men några används även i den publika verksamheten.

Två medarbetare i gröna skyddskläder och vita handskar står och dissekerar en liten fågel i konservatorsverkstan

Bild: Personal i konservatorsverkstan dissekerar en fågel.

Faciliteter

Kok

Större skelett prepareras genom en kokningsprocess, där enzym tillförs för att lösa upp muskulatur och annan vävnad. Till detta används ett 900-liters rostfritt kokkärl med reglerbar tid och temperatur.

Konservatorpersonal står vid en stor låda i borstat stål. Den ena personen, iklädd vit rock, räcker ut armen och trycker på en knapp som hänger ned från taket.

Bild tagen i samband med rengöring av späckhuggarskallen som kom in till museet under 2023. Fotograf: NRM

Dermestarium

Naturhistoriska riksmuseet har ett dermestarium för preparering av mindre skelett. Här rengörs kadavren med hjälp av levande insekter, så kallade husängrar (Dermestes haemorrhoidalis), som äter bort kött och annan mjuk vävnad. Detta sker i en separat byggnad för att förhindra att ängrarna kommer in i museets samlingar där de kan göra stor skada.

Obduktionsrum

Konservatorsverkstan har ett fullt utrustat obduktionsrum, som bland annat används till att obducera säl och utter för att undersöka miljögifter.

Personal från Naturhistoriska riksmuseet står vid ett bord iklädd skyddskläder och handskar. Personen disikerar en säl i konservatorverkstan.

Vanliga frågor

Vad händer med fåglar och däggdjur som skickas till Naturhistoriska riksmuseet?

  1. Först bedömer vi vilka delar av djuret som är relevanta för museet att spara i utbildnings- eller forskningssyfte. Det vanligaste är att vi sparar muskelprov, organ, skinn eller skelett, men ibland bevaras till exempel hela djuret i sprit.
  2. Därefter provtas djuret, och de delar som ska sparas tas omhand och prepareras. I samband med att vi tar vara på de utvalda delarna kommer djuret att vägas, mätas, könsbestämmas och åldersbestämmas. Sälar genomgår en mer omfattande obduktion som utförs av patologer och veterinärer, eftersom museet har i uppdrag att övervaka sälarnas hälsa.
  3. Informationen om djuret och tillhörande fynduppgifter sparas i databaser, medan det fysiska materialet införlivas i museets zoologiska samlingar och/eller i miljöprovbanken.

Kontakt med infrastrukturen

Peter Nilsson | Förste assistent

Anna Lotsander | Förste assistent
Koordinator för statens vilt

Linnea Cervin | Förste assistent

Sidan uppdaterad:

Innehållsansvarig: Lisa Sundström