Om vår forskning

Forskning med utgångspunkt i samlingarna

På Naturhistoriska riksmuseet bedriver vi samlingsbaserad forskning med utgångspunkt i de stora samlingar som vi förvaltar. Dessa historiska samlingar berikas kontinuerligt genom nya insamlingsexpeditioner. Med utgång från våra samlingar studerar vi geovetenskap, paleobiologi, zoologi, botanik, mykologi och bioinformatik.

Analys och kartläggning

Vi genomför bland annat genetiska och morfologiska analyser för att hitta nya arter och förstå släktskapsrelationer mellan kända arter. Vi kartlägger även jordens ekologiska historia och försöker förstå de geologiska processer som formar vår värld. Vi analyserar och hittar mönster i stora mängder data och detta lägger grunden för många delar av vår forskning.

Internationellt efterfrågad

Vår forskningskompetens står sig väl i internationell konkurrens. Forskningen omfattar bland annat biologisk mångfald, evolution och utdöenden, ekologi, samt studier av jorden och solsystemet. Våra forskningsresultat publiceras flitigt i internationella vetenskapliga tidskrifter och berör aktuella frågor och utmaningar.

Fysisk och digital forskningsinfrastruktur

Vi samlar in, bearbetar och hanterar stora mängder data och på sätt deltar vi även i den globala digitala utvecklingen. Museets fysiska och digitala forskningsinfrastrukturer - med samlingar, högteknologiska faciliteter, laboratorier och data - utgör en globalt efterfrågad resurs för forskningssamhället. Forskare från hela världen välkomnas att studera och berika våra samlingar.

Forskning med utgångspunkt i våra övervakningsuppdrag

Vi bedriver även forskning med utgångspunkt i våra natur- och miljöövervakningsuppdrag. Genom dessa samlar vi in data om tillståndet i vår natur och mänsklig påverkan, vår forskning får därför ofta avgörande betydelse för politiska åtgärder och beslut.

Vi forskar på vilka faktorer som driver den historiska och geografiska utvecklingen av miljögifter och djurs hälsa, men också på metoder för att effektivisera miljöövervakningen. Vår forskning inom populationsbiologi belyser hot mot marina däggdjur, utgör underlag för viltförvaltning och beskriver fåglars flyttningsstrategier.

Våra forskare ingår ofta som ämnesexperter i såväl internationella som nationella sammanhang. Vi är med om att utveckla nya metoder för till exempel genetisk övervakning, automatisk igenkänning av pollen och förbättrad allergihälsa.

Avdelningen för natur- och miljöövervakning.

Bioinformatik och genetik

Enheten består av DNA-laboratoriet, en biodiversitetsinformatikgrupp som ansvarar för infrastrukturen SBDI [Swedish Biodiversity Data Infrastructure] och den svenska medverkan i GBIF [Global Biodiversity Information Facility], samt Centrum för PaleoGenetik (CPG), som är ett samarbete med Stockholms universitet.

Till enheten hör också flera forskargrupper som bedriver forskning baserat på storskalig DNA-sekvensering och biodiversitetsdata. Vi studerar bland annat evolutionära processer, släktskap, biodiversitet, ekosystem, fylogenetisk inferens och utvecklar verktyg för analyser av biodiversitet.

En central uppgift för enheten är också att tillgängliggöra biodiversitetsdata från museets samlingar och andra källor till allmänheten och forskarvärlden, information som årligen utnyttjas i hundratals globala forskningsprojekt.

Enheten för bioinformatik och genetik

Botanik

Enhetens forskning fokuserar på diversitet och släktskapssamband inom kärlväxter, mossor och svampar (inklusive lavar). Projekten handlar till stor del om att avgränsa, beskriva och namnge tidigare okända organismer, samt att spåra hur olika egenskaper hos dessa formats under evolutionens gång.

Vi använder DNA-sekvensering, både av utvalda markörer och av hela eller delar av genomen, för att datera evolutionära händelser och bestämma ålder, ursprung och diversifiering av olika organismgrupper. Studier av egenskaper som sexualitet och spridningsstrategier samt ekologiska anpassningar ingår också.

Härigenom får vi en ökad förståelse av planetens biodiversitet och utveckling, och ger underlag till bedömning av förändringar och hotbilder.

Enheten för botanik

Geologi

Enheten bedriver forskning om mineralens strukturella, kemiska och fysikaliska egenskaper, naturliga uppträdande, bildning och roll i geologiska processer, i stor utsträckning baserat på enhetens samlingar. En del av den mineralogiska forskningen handlar om att beskriva nyupptäckta mineral.

Inom geokemi och geokronologi använder vi isotopanalyser för att bestämma åldern och ursprunget för olika bergarter, malmer och sediment, för att därigenom bättre förstå jordskorpans och hela planeten jordens utveckling från 4,5 miljarder år sedan fram till nutid.

Genom studier av differentierade meteoriter och prover från månen försöker vi klarlägga de jordlika planeternas och solsystemets tidigaste utveckling.

Enheten för geovetenskap

Paleobiologi

Forskning inom Paleobiologi är inriktad på livets utveckling, från de första encelliga mikroberna som bidrog med syre till Jordens tidiga atmosfär, till uppkomsten av flercelligt liv och vidare till utvecklingen av moderna komplexa ekosystem.

Vår forskning är grundad i våra ovärderliga samlingar på över 3 miljoner fossila växter och djur. Vi berikar samlingarna kontinuerligt genom fältarbete både i Sverige och i andra länder och vi kurerar och digitaliserar våra samlingar fortlöpande.

Vi beskriver strukturen hos fossila växter och djur genom taxonomiska studier och vi analyserar fossila ekosystem för att skapa oss en bild av tidigare livsmiljöer. Forskning om klimatförändringar ur ett geologiskt tidsperspektiv och dess koppling till biologisk mångfald är andra heta ämnen

Enheten för paleobiologi

Zoologi

Forskningen inom zoologi är inriktad på taxonomi, fylogeni och evolution hos ett flertal djurgrupper alltifrån mikroskopiska rundmaskar och ädelstensmaskar till blötdjur, insekter och ryggradsdjur.

Analys och dokumentation av artmångfald inom olika djurgrupper utgör en central del av vår forskning som grundas på studier av djurens morfologi i kombination med analys av genetiska data. Material för dessa studier hämtas från museisamlingar, men också från ett omfattande fältarbete världen över.

Frågor rörande släktskap inom och mellan djurgrupper är också av fundamental betydelse för vår forskning. Släktskapshypoteser används för att utforska evolutionära mönster, till exempel inom biogeografi, eller uppkomst av olika egenskaper såsom evolutionen av komplexitet hos tidiga djurgrupper. Data för dessa fylogenetiskt inriktade forskningsprojekt erhålls från DNA-sekvensering av genom och transkriptom och även klassisk sekvensering av enstaka utvalda markörer.

Enheten för zoologi