Öppna data

Innehåll på sidan

Om öppna data
Hitta museets öppna data och resurser
Känsliga data
Forskning, populations- och miljöövervakningsdata
Infrastruktur för öppna data
Programmatisk åtkomst till museets öppna data
Citera museets data och resurser
Resurser och länkar
Kontakt

Om öppna data

Öppna data utgör en viktig komponent i det moderna informationslandskapet, och det innebär att data och information görs tillgängliga för allmänheten utan restriktioner på användning eller distribution. Detta koncept sträcker sig över olika områden, inklusive vetenskap, offentlig förvaltning, utbildning och samhällsutveckling. Nedan följer en närmare titt på några centrala aspekter av öppen data:

FAIR-principerna, som står för Findable, Accessible, Interoperable, och Reusable, syftar till att säkerställa att data är enkelt att hitta, nå, sammanföra och återanvända både inom och mellan olika sammanhang. Dessa principer skapar en grund för att främja effektiv datahantering och utbyte över olika plattformar och discipliner – och i längden öppen forskning.

CARE-principerna, som står för Collective Benefit, Authority to Control, Responsibility, och Ethics, är grundläggande för att säkerställa en rättvis och respektfull hantering av ursprungsbefolkningars data och informationsresurser.

Inom Naturhistoriska riksmuseet är data en central del av vårt demokratiska uppdrag, både nationellt och internationellt. Vi följer internationella riktlinjer som Nagoyaprotokollet för en rättvis användning av biologisk mångfald och traditionell kunskap. Genom detta tar vi ansvar för att vår forskning, utbildning och användning av data respekterar och gynnar samhällen och kulturer där informationen har samlats in. Vi strävar också efter att aktivt arbeta för repatriering av data och material till deras ursprungsländer och samhällen.

Vi arbetar för närvarande på att utforma en uppdaterad och tydlig datapolicy för Naturhistoriska riksmuseet för att säkerställa ansvarsfull hantering och tillgänglighet av data i enlighet med regeringens riktlinjer för öppen vetenskap Länk till annan webbplats.. Vad som är öppna data regleras i Öppna data-direktivet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Hitta museets öppna data och resurser

Våra vetenskapliga samlingar

Det går att utforska museets omfattande vetenskapliga samlingar genom resurser som Samlingsportalen och GRSciColl Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.(Global Registry of Scientific Collections), där du kan hitta en mängd information, bilder och metadata om våra samlingar, både nationellt och globalt. För standardiserade data, se nedan under stycket om infrastruktur för öppna data.

Datavärdskap och myndighetsuppdrag

Museet bedriver miljöövervakning och monitorering inom många områden och är exempelvis datavärd för den nationella pollenrapporteringen. Datavärdskap är ett uppdrag tilldelat av Naturvårdsverket och inkluderar vanligtvis insamling av data, standardisering, kvalitetssäkring, lagring och delning av information med andra intressenter, forskare och allmänheten. Datavärdskapet syftar till att främja tillgång till och användning av data för att stödja beslutsfattande, forskning och bevarande av naturmiljön. Pollenrapporter och prognoser finns tillgängliga via Pollenrapportens öppna API:er Länk till annan webbplats.. För en administrativ avgift kan vi på begäran ta fram data. För förfrågningar, kontakta pollen@nrm.se.

Museet är tillståndsgivande myndighet för Sveriges ringmärkning av fåglar och Ringmärkningscentralen på Enheten för ringmärkning och palynologi Länk till annan webbplats.samlar data om både ringmärkta fåglar och återfynd. Data från ringmärkningen finns fritt tillgängliga hos forskningsinfrastrukturer som GBIF och SBDI. Information om återfynd kan begäras ut för forskningsändamål, för förfrågningar kontakta bird.ringing@nrm.se. Det finns även en webservice för visualisering av återfynd som går att finna på Återfynd - Swedish Bird Recoveries Länk till annan webbplats..

Fåglar och däggdjur som är så kallat statens vilt ägs av staten istället för markägaren när de dör. Den som hittar ett dött djur som är statens vilt är skyldig att rapportera fyndet till polisen. Polisen ansvarar för att djuret tas omhand och skickas till Naturhistoriska riksmuseet. Data från Statens vilt finns ännu inte öppet tillgängliga. Läs mer om statens vilt. Länk till annan webbplats.

utsträckt hand med ring som används vid fågelmärkning

Medborgarforskning

Genom att delta i medborgarforskning bidrar du till att främja kunskap, forskning och bevarande av vårt natur- och kulturarv. Du kan bidra till vår medborgarforskning genom att exempelvis deltaga i inventeringen av brunbjörn Länk till annan webbplats. eller rapportera fynd av marina djur som tumlare. Läs mer om detta på sidorna för statens vilt eller rapportera fynd till tumlaredatabasen. Länk till annan webbplats. För rapportering av spontana artobservationer inom andra artgrupper hänvisar vi till Artportalen Länk till annan webbplats. eller iNaturalist Länk till annan webbplats..

Museet deltar ibland i publika transkriberings- och digitaliseringsprojekt för att göra historiskt material från våra samlingar tillgängliga för forskning och allmänheten. Information om aktuella projekt kommer att publiceras i Kalendariet Länk till annan webbplats..

Öppna lärresurser

För dig som arbetar i skolan finns skolsidorna med faktagranskade lektionsmaterial inom biologi, naturkunskap, fysik, geografi, bild, NO och SO samt systematiska undersökningar. Det finns även material på lätt svenska som passar för undervisning i SFI, SVA och förberedelseklass. Lektionsmaterialen har tydlig koppling till respektive kursplans centrala innehåll. Vi erbjuder också kostnadsfria ämnesfortbildningar för lärare.

Läs mer på museets Skolsidor Länk till annan webbplats.

Känsliga data

Känsliga data och känslig information innebär sådan information som kan ha betydande konsekvenser för individer, samhällen, miljöer eller arter om den hanteras eller delas på ett felaktigt sätt. Det kan inkludera uppgifter som är av personlig eller kulturell karaktär, information om hotade arter eller sårbara ekosystem, samt data som avslöjar känsliga platser eller sårbara områden.

Naturhistoriska riksmuseet identifierar och hanterar känsliga data på ett ansvarsfullt sätt för att undvika skada eller missbruk. Det kan innebära att använda metoder för anonymisering eller diffusering av data för att skydda och begränsa tillgången till vissa typer av information eller att införa säkerhetsåtgärder för att skydda känsliga data mot obehörig åtkomst eller användning.

Forskning, populations- och miljöövervakningsdata

Öppen tillgång till forskningsdata

Genom att tillhandahålla öppen data stödjer Naturhistoriska riksmuseet öppen forskning och främjar samarbete och kunskapsutbyte inom forskarsamhället och samhället i stort. Delade data ökar tillgängligheten av forskningsresultat och underlättar för andra forskare att bygga vidare på befintlig kunskap. Varje forskare på museet har ansvar dock för att göra sina forskningsdata tillgängliga. För forskning som bygger på museets samlingar finns möjlighet att ta del av denna data genom museets Samlingsportal eller genom de öppna forskningsinfrastrukturer som Naturhistoriska riksmuseet är värd för.

Öppen populations- och miljöövervakningsdata

Avdelningen för natur- och miljöövervakning administrerar och medverkar i flera nationella övervakningsprogram på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Som del av dessa uppdrag samlar vi in, kvalitetssäkrar och levererar data till nationella datavärdar som i sin tur har i uppdrag att göra data tillgängliga. Vi levererar främst till följande datavärdar:

SMHI/Sharkweb Länk till annan webbplats.: Populationsövervakning av säl och tumlare, samt hälsotillstånd hos säl.
SGU Länk till annan webbplats.: Halter av miljögifter i biologiskt material.
RovBase Länk till annan webbplats.: Populationsövervakning av björn, kungsörn och fjällräv (tillgång till de två senare är begränsad av hänsyn till artskydd).

Delar av våra data görs tillgängliga via infrastrukturerna GBIF Länk till annan webbplats. och SBDI Länk till annan webbplats., samt HELCOM Länk till annan webbplats. och ICES Länk till annan webbplats. portaler där de utgör underlag för politiska beslut. De ingår även som del av Havsmiljöinstitutets tillståndsrapporter på Sveriges vattenmiljö Länk till annan webbplats..

Genetiska data

Naturhistoriska riksmuseet strävar efter att göra genetiska data tillgängliga för forskare genom att lagra dem i öppna databaser som Genbank eller ENA (European Nucleotide Archive). På detta sätt bidrar vi till öppen forskning och möjliggör för andra att använda och bygga vidare på våra genetiska resurser för att främja förståelsen och bevarandet av biodiversiteten.

Genetiska rådata från exempelvis övervakningsprogram lagras i lokala databaser och är publikt tillgängliga på förfrågan till Centrum för Genetisk Identifiering (CGI). Data från CGI kan vara under förundersökningssekretess och lämnas i sådana fall inte ut.

Infrastruktur för öppna data

Svenska forskningsinfrastrukturer för biodiversitet, såsom Swedish Biodiversity Data Infrastructure (SBDI) och GBIF Sweden, spelar en central roll i standardiseringen och tillgängliggörandet av öppna biologiska data och metadata i Sverige. SBDI Länk till annan webbplats. är en nationell plattform som samordnar och integrerar biologiska data från olika källor och organisationer över hela landet. En central del av SBDI är GBIF Sweden Länk till annan webbplats., den svenska noden inom det globala nätverket Global Biodiversity Information Facility Länk till annan webbplats. (GBIF). Med sin roll som den främsta aktören och aggregatorn av öppna biodiversitetsdata spelar GBIF en avgörande roll för att samla in och tillgängliggöra biologiska data på en global skala.

Forskningsinfrastrukturer som SBDI och GBIF ger forskare en enkel och centraliserad plattform för att dela och få tillgång till forskningsdata. Genom att göra biodiversitetsdata tillgängliga för alla bidrar SBDI och GBIF Sweden till att främja forskning, förvaltning och bevarande av den biologiska mångfalden både nationellt och internationellt. Denna tillgänglighet av data möjliggör bättre forskningssamarbeten och stödjer insatser för att förstå och skydda naturens mångfald på en global nivå.

Läs mer på museets sidor om Forskningsinfrastruktur Länk till annan webbplats.

GBIF-kollage av öppna resurser från Biodiversity Heritage Library, BHL.

Programmatisk åtkomst till museets öppna data

En stor del av museets data finns tillgängliga via öppna API:er:

Det går också att använda R-paket såsom rgbif Länk till annan webbplats. och sbdi4r2, eller Python-paketet pygbif Länk till annan webbplats., för att få tillgång till museets öppna data.

Citera museets data och resurser

Som statlig myndighet är museets data generellt alltid öppna och hör till vad som brukar kallas public domain (CC0), men det finns undantag. Det är god praxis att citera resurser och data som används, även om de är helt öppna. Att citera data är viktigt för att erkänna och respektera arbete och bidrag från forskare, myndigheter, museer och andra institutioner som gjort sina data tillgängliga. Det hjälper till att etablera trovärdighet och transparens i forskning, miljöövervakning och förvaltning samt möjliggör återanvändning och reproducerbarhet av resultat.

Vid citering av data och resurser från Naturhistoriska riksmuseet bör följande riktlinjer följas:

Generell citering av museets data och resurser: Naturhistoriska riksmuseet, [titel på data eller resurs], [URL till data eller resurs], [datum för åtkomst].
För citering av personal på museet: Namn på personal, [titel på personal], [datum för kommunikation].
Citering av en sida på museets webbplats: Naturhistoriska riksmuseet, [URL till sida], [datum för åtkomst].

För att underlätta återanvändning av data och korrekt referenshantering kan olika maskinläsbara identifierare med fördel användas. Vilken identifierare som bör användas beror på kontext, men stabila identifierare är generellt kopplade till varandra. Exempel på sådana identifierare inkluderar:

Naturhistoriska riksmuseets ROR-ID (Research Organization Registry): https://ror.org/05k323c76 Länk till annan webbplats.
Naturhistoriska riksmuseets Wikidata-ID: Q1420103 Länk till annan webbplats.

Forskningsinfrastrukturer som SBDI och GBIF kan ha egna krav och riktlinjer för hur data och annan information ska citeras. Alla data och dataset är försedda med öppna Creative Commons licenser och har även DOI:er (Digital Object Identifiers) som bör användas. Det är därför viktigt att konsultera och följa dessa specifika krav vid användning och citering av data från sådana källor.