Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet

Hela tjocka släkten

Hur aporna sorteras vetenskapligt

Människan tillhör däggdjursordningen Primates, ”herredjuren”. Den är en av de mest artrika däggdjursordningarna, med mer än 350 nu levande arter. Släktskapet mellan grupperna inom primaterna ger tillsammans med fossilfynd en god bild av hur gruppen utvecklades. De primatgrupper som lever idag är halvapor, spökdjur, Nya Världens apor, Gamla Världens apor, samt människoapor.

Halvapor

Den första grenen på primatträdet är halvaporna. De har längre nos och mindre ögon än andra primater. Därför är luktsinnet bättre men synen sämre hos dem. De har en särskild klo på bakfoten som de sköter pälsen med. De flesta andra primater har naglar på alla fingrar och tår.

Halvaporna består av två grupper. Den ena är lorier och galagoer, som lever i Asien och på den afrikanska kontinenten. Den andra är lemurerna, som bara finns på Madagaskar, utanför Afrikas kust. Det finns mer än 80 levande arter av lemurer, men många utrotades av människan när hon kom till Madagaskar för knappt 2000 år sedan.

Spökdjur

Spökdjuren är en grupp på fem arter som har en mellanställning mellan halvapor och apor. Spökdjur är nattaktiva. Därför har de extremt stora ögon. Vardera ögat är större än hjärnan. De har långa bakben och är skickliga på att kasta sig från gren till gren på jakt efter insekter.

Nya Världens apor

Nästa grupp att avgrena sig är Nya Världens apor, som lever i Mellan- och Sydamerika. De har näsborrarna placerade brett isär och har fått det vetenskapliga namnet Platyrrhini, vilket betyder brednäsa.

Det finns flera grupper, som sakier, springapor, nattapor, vrålapor, ullapor, spindelapor, kapucinapor, ekorrapor, lejonapor och tamariner. De två sista är de enda apor som har klor istället för naglar. Alla brednäsor har svans.Hos många har den en gripfunktion. De lever i tropiska områden och äter frukt, blad, insekter och sav.

Gamla Världens apor

Gamla Världens apor kallas smalnäsor (Catarrhini), eftersom de har näsborrarna tätt ihop. Svansen har ingen gripfunktion. De kan delas in i två grupper, guerezaartade och markattartade.

Till den förra hör bland annat guerezor, langurer och näsapor. De lever i både Afrika och Asien. De är bladätare och lever ofta högt upp i träden.

Markattartade apor är bland andra makaker, mangabeyapor, babianer, mandriller och markattor. De lever i Afrika (makaker finns också i Asien) och har en varierad diet: blad, gräs, kött och insekter. Många lever mest på marken.

Människoapor

Människoapor känns igen på att de saknar svans. Nu levande människoapor är gibboner, orangutanger, gorillor och schimpanser (och människor).

I miocentiden (23,5-5,3 miljoner år före nutid) var antalet arter av människoapor mycket större. Då fanns de inte som idag, bara i Afrika och Sydostasien, utan också i Europa.

Människan, som saknar svans, är också en människoapa.

De stora däggdjursgrupperna

Till Afrotheria hör en rad däggdjursgrupper, som troligen alla utvecklades i Afrika. Dessa är elefanter, klippgrävlingar, sirendjur, guldmullvadar, tanrekar, elefantnäbbmöss och jordsvin.

Att alla dessa är släkt förstod man inte förrän studier av DNA visade det.

Xenarthra består av en grupp, trögdjuren, som omfattar bältdjur, sengångare och myrslokar. Den finns i Nord-, Mellan- och Sydamerika. Det krångliga namnet Euarchontoglires är en sammanslagning av Glires (hardjur, gnagare) och Archonta (spetsekorrar, pälsfladdrare, primater). Det är alltså till denna superordning av däggdjur som människan hör.

Laurasiatheria utvecklades i Laurasien, den nordliga delen av världskontinenten Pangaea, som splittrades upp för omkring 200 miljoner år sedan. Laurasiatheria består av hovdjur (däribland valarna), rovdjur, insektsätare, myrkottar och fladdermöss.

Parallellutveckling

Afrotheria och Laurasiatheria utvecklades i olika delar av världen. Därför finns likartade anpassningar inom de två grupperna hos djur som inte är nära släkt. Hos bägge grupperna finns arter som är mullvadsliknande, igelkottsliknande, näbbmusliknande, helt vattenlevande, och myrätande. Detta kallas parallellutveckling och visar hur ekologiska krav styr utvecklingen.

Så är det till exempel med anpassningar till vattenliv. Sjökor tillhör Afrotheria medan valar tillhör Laurasiatheria, ändå har de många likheter i kroppsform och fysiologi eftersom bägge lever sina liv i vatten.

Däggdjurens släktträd. Illustration: Anders Rådén.

Sidan uppdaterad:

Innehållsansvarig: Susanna Edvall