De trivs bäst i näringsrik miljö och man hittar dem särskilt på t.ex. stoftimpregnerade träd och fågelgödslade stenar. I fjällen kan man hitta flera arter som växer på marken bland mossor och andra lavar.
Ägglavar har en karakteristisk gul färg men vissa arter av orangelavar kan vara mycket lika till utseendet. Ett enkelt sätt att skilja de två släktena åt är att sätta en droppe kaliumhydroxid på laven. Hos orangelavarna färgas då bålen kraftigt blodröd medan ägglavarna i stort sett behåller sin gula färg eller färgas svagt orange.
13 svenska arter
I Sverige känner vi till 13 olika arter ägglavar men flera av dem är små och sällsynta och påträffas sällan utom av dem som särskilt letar efter dem. Den vanligaste arten heter ägglav, C. vitellina och den växer över hela landet både på sten och trädbark och på ved.
Kuddägglaven C. coralliza har en bål som består av små korall-lika kuddar som breder ut sig i en sammanhängande krusta över substratet. Kuddägglav växer på sten, ofta fågeltoppar, i hela landet framför allt längs klippstränder och i betesmarker.
Vår allra minsta art heter parasitägglav C. superdistans. Fruktkropparna hos denna art är bara 0.2-0.8 mm stora och växer på fruktkropparna av aspkantlav, Lecanora populicola. Parasitägglav växer i södra halvan av Sverige men är på grund av sin ringa storlek en verklig utmaning för botanisten att leta rätt på.
Kuddägglav, Candelariella coralliza, växer på sten och bildar små koralllika kuddar Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer F70346. Bild Ramona Ubral Hedenberg
Parasitägglavens fruktkroppar (gula) utvecklas på aspkantlav (vita). Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer F70023. Bild Ramona Ubral Hedenberg
Alléägglav, Candelariella reflexa, en liten men karakteristisk art med små fjäll med gryniga sorediesamlingar. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer L33115. Bild Ramona Ubral Hedenberg
Candelariella medians känns igen på den stora, rosettformade bålen som i centrum är upplöst i en gråaktigt grynig massa. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer F70537. Bild Ramona Ubral Hedenberg
Hotad art
Alléägglav C. reflexa växer på alm i öppna näringsrika miljöer t.ex. i alléer, på kyrkogårdar och i parker. Arten är rödlistad i kategorin Sårbar och hotas bl.a. av avverkning av gamla träd, almsjuka och asfaltering av grusvägar vilket ger minskad näringstillförsel till t.ex. alléträd.Alléägglav har ett karakteristiskt utseende och består av små millimeterstora grönaktigt gula fjäll. I mitten av dessa bildas grovkorniga soredier medan fruktkroppar däremot är mycket ovanliga hos arten.
Alléägglaven hittas sällsynt i sydvästra Sverige, merparten av växtplatserna ligger i Skåne och Halland men enstaka lokaler finns så långt norrut som norra Värmland.
Nytillskott till Sveriges flora
2003 gjordes ett spännande fynd av en ägglav vid Lunds reningsverk. Här påträffades för första gången i landet Candelariella medians. Arten som ännu inte har något svenskt namn var tidigare känd från södra och centrala Europa men de senaste åren har man noterat att den verkar vara på spridning norrut. Arten har också hittats i Danmark.
Candelariella medians växer på kalksten som gärna gödslats med kväve från t.ex. fågelspillning. Den är ovanligt stor för att vara en ägglav och kan bli flera centimeter i diameter. Den känns lätt igen på sin rosettformade bål som i de centrala delarna är upplöst i grova, ofta lite gråaktiga gryn. Lunds reningsverk är en populär rastplats för många fåglar under flyttningstider och arten har säkerligen spridits hit med just fåglar.
Fortsatt forskning
Ägglavarnas systematik är ännu inte klarlagd och fortsatt forskning pågår i Sverige. Nya arter av lavar upptäcks ständigt i landet och det finns stora chanser att vi även kommer att upptäcka fler arter ägglavar så småningom.Text: Martin Westberg
Bild: Ramona Ubral Hedenberg
