Fönsterlav, Cladonia stellaris, hör till gruppen renlavar. Den trivs i öppna hällmarkstallskogar eller glesbevuxna sandiga, skogsmarker, ofta tillsammans med två andra vanliga renlavar, gulvit renlav (Cladonia arbuscula) och grå renlav (Cladonia rangiferina). Fönsterlaven finns i hela landet, sällsynt i Skåne men desto vanligare ju längre norrut man kommer, och i fjällen kan den bilda massvegetation. Utanför Sverige och Norden finns arten över hela det norra halvklotets nordligare delar. Den är lätt att skilja från de andra renlavarna genom sitt karaktäristiska, kuddliknande växtsätt.
Fönsterlav är en av de få lavar som har ekonomisk betydelse, som renbete. Förr i tiden samlades den också in som vinterfoder åt kor. Den har också fått användning som fyllnad mellan ytter- och innerfönster för att suga upp den fukt som ofta bildas där. Nuförtiden har den betydelse mest som dekoration i olika sammanhang såsom i begravningskransar och adventsljusstakar och i julgrupper med hyacinter och julstjärnor.
Släktnamnet Cladonia härleds ur grekiskans clados som betyder gren och syftar på den greniga bålen. Artepitetet stellaris kommer från latinet och betyder stjärnlik. Den hade tidigare det kanske mer passande, vetenskapliga namnet Cladonia alpestris, där artepitetet alpestris betyder växande i fjälltrakter.
Fönsterlav är en lavsvamp som för sin näringstillförsel lever i symbios med en alg. Tillsammans bildar dessa båda organismer en dubbelorganism som vi uppfattar som en enhet och som vi i praktiskt tal kallar för lav. I torghandeln säljs fönsterlaven vanligen under den felaktiga beteckningen vitmossa. Vitmossa är emellertid just en mossa och namnet skall korrekt användas endast för mossläktet Sphagnum.
Till och med Linné bidrog dock till denna namnförbistring. I Iter dalekarlicum skildrade han utsikten från fjället Svucku i Norge nära gränsen till Dalarna på följande sätt: "Alltomkring sågos fjälldalarna vita av mossa, med litet strödd ljung, liksom marken synes, då snö kommer om hösten och örterna här och där koxa genom honom upp."
Text: Anders Tehler
Fönsterlav insamlad på Skansberget i Medelpad 1929 av Efraim Eriksson. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar.
Fönsterlav i smältande snö fotograferad i Botkyrka i Södermanland. Foto: Gillis Een K0115
Tre arter av renlavar är vanliga på torra hällmarker i Sverige. Fönsterlaven (till vänster i bilden) är gulvit och känns lätt igen på sitt kuddlika växtsätt. Den gråa renlaven (till höger) är gråare och har alla grenspetsar böjda mer eller mindre åt samma håll. Den gulvita renlaven (ej i bild) har samma form som grå renlav men är gulvit i färgen. Foto: Gillis Een K0116.
Fönsterlav och andra renlavar används som fyllnad mellan ytter- och innerfönster för att suga upp den fukt som ofta bildas där. På bilden används en blandning av olika renlavar och mossor. Stora mängder fönsterlav samlas varje år in för att användas som dekoration i kransar och julgrupper. Foto: Irene Bisang.
