Korallav (Sphaerophorus globosus) och sprödlav (S. fragilis) är våra två svenska arter i busklavsläktet Sphaerophorus. De är de enda svenska representanterna för en ganska stor grupp lav-svampar (familjen Sphaerophoraceae) som har sin huvudutbredning i kalltempererade regnskogar i de tempererade och nederbördsrika delarna av södra halvklotet. De svenska arterna finns över hela landet men blir vanligare ju längre västerut man kommer.
Det svenska släktnamnet för Sphaerophorus är korallavar och syftar på den korall-liknande förgreningen som bålen på de flesta arterna har åtminstone vad gäller de grenar som producerar fruktkroppar. Släktets vetenskapliga namn syftar på de klotformade fruktkropparna som är ganska vanliga i fuktiga miljöer. Korallavarnas klotformiga fruktkroppar producerar en svart, sotande massa ("mazaedium") som bland annat består av lavsvampens sporer. Dessa sporer sprids passivt, och likt andra svampar med passiv sporspridning så har också korallavarna ornamenterade sporväggar.
Korallav, Sphaerophorus globosus. Förstoring av klotformad fruktkropp. Insamlad i Härjedalen 2003 av Göran Odelvik. Ur Naturhistoriska Riksmuseets samlingar. Föremålsnummer L54977. Foto: Christopher Reisborg.
Korallav, Sphaerophorus globosus. Korall-likt förgrenad buskformad bål. Insamlad i Härjedalen 2003 av Göran Odelvik. Ur Naturhistoriska Riksmuseets samlingar. Föremålsnummer L54977. Foto: Christopher Reisborg.
De två svenska arterna
Korallav är en gråbrun till rödbrun busklav som varierar ganska mycket i utseende. Oftast kan den i alla fall enkelt karakteriseras eftersom den har en tydlig huvudstam med mer eller mindre tydliga korall-likt förgrenade smågrenar längs sidorna. Den kan växa både på stenblock och klipputsprång, och på trädstammar. Växer den på trädstammar eller på mossiga stenblock har den ofta rikt med smågrenar. När den växer på marken i fjällen är smågrenarna ofta betydligt mindre tydligt utbildade.
Sprödlav är en grå stenlevande busklav som har jämntjocka, mycket spröda, grenar. De fruktkroppsbärande grenarna har dock ofta korall-likt förgrenade smågrenar. Sprödlaven är ganska vanlig på klipputsprång och stenblock över hela landet.
Sprödlav, Sphaerophorus fragilis. Bål med jämntjocka grenar. Insamlad i Medelpad 1930 av Efraim Eriksson. Ur Naturhistoriska Riksmuseets samlingar. Föremålsnummer F74659. Foto: Christopher Reisborg.
Sprödlav, Sphaerophorus fragilis. Förstoring av klotformad fruktkropp. Insamlad i Medelpad 1930 av Efraim Eriksson. Ur Naturhistoriska Riksmuseets samlingar. Föremålsnummer F74659. Foto: Christopher Reisborg.
Arter i övriga världen
Utanför Sverige finns ytterligare några släkten i korallavsfamiljen. Ett av dem, Bunodophoron, är särskilt vanligt i Nya Zealands och sydligaste Sydamerikas kalltempererade och lav-rika sydboksskogar. Arten på bilden, Bunodophoron scrobiculatum, har släktets största fruktkroppar som kan bli ett par centimeter i diameter.
Bunodophoron scrobiculatum. Insamlad i Nya Zeeland 1986 av Leif Tibell. Ur Naturhistoriska Riksmuseets samlingar. Föremålsnummer F74716. Foto: Christopher Reisborg.
Bunodophoron scrobiculatum. Förstoring av fruktkroppar med stort sotande mazaedium. Insamlad i Nya Zeeland 1986 av Leif Tibell. Ur Naturhistoriska Riksmuseets samlingar. Föremålsnummer F74716. Foto: Christopher Reisborg.
Klassificering
Korallavarna var under mycket lång tid klassificerade tillsammans med andra lavar med passiv sporspridning och sotande mazaedium, t.ex. knappnålslavarna (Calicium, Chaenotheca. Undersökningar av lavsvamparnas DNA-sekvenser har dock visat att denna syn på släktskapssambanden är helt fel och den gamla lavgruppen Caliciales återfinns inte i moderna svampklassifikationer. Knappnålslavssläktet Calicium är släkt med skivlavarna i familjen Physciaceae som bland annat innehåller släktet kranslavar och korallavsfamiljen är närmast släkt med några små lavgrupper (Austropeltum, Neophyllis) på södra halvklotet där också diversiteten av korallavsfamiljen är som störst.
Neophyllis melacarpa. Insamlad i Australien 1985 av Göran Thor. Ur Naturhistoriska Riksmuseets samlingar. Föremålsnummer F74721. Foto: Christopher Reisborg
Neophyllis melacarpa. Förstoring av fruktkroppar och bål. Insamlad i Australien 1985 av Göran Thor. Ur Naturhistoriska Riksmuseets samlingar. Föremålsnummer F74721. Foto: Christopher Reisborg.
