Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Silverlav

Silverlavar

Släktet Parmelina är bladlavar som finns i alla världsdelar, utom vid polerna. I Europa finns det tre arter, västlig silverlav, Parmelina pastillifera, P. quercina och silverlav, P. tiliacea.

Släktet Parmelina är bladlavar som finns i alla världsdelar, utom vid polerna. I Europa finns det tre arter, västlig silverlav, Parmelina pastillifera, P. quercina och silverlav, P. tiliacea. I Norden finns alla tre arterna, men P. quercina finns endast i Danmark och på Island finns ingen av arterna.

Silverlav

I Sverige är silverlaven den minst ovanliga arten, den är sydlig och förekommer upp till Gästrikland. Laven kan bli upp till tjugo centimeter lång. Översidan är gråvit till grå, med rundade upp till en centimeter breda lober och svarta cilier (utskott) på lobkanterna. På bålytan förekommer brunaktiga isidier, som är cylindriska eller grenade. Undersidan är svart med talrika ogrenade, svarta rhiziner (vidhäftningsorgan). Silverlaven växer både på bark och sten, i gamla jordbruksbygder och längs kusten.

Närbild av silverlav, Parmelina tiliacea, på bark av ek, Quercus robur. Insamlad år 1997 av Göran Odelvik, 97486, Södermanland, Botkyrka socken, OSO om Sturehofs slott. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer L10658.

Närbild av silverlav, Parmelina tiliacea, på bark av ek, Quercus robur. Insamlad år 1997 av Göran Odelvik, 97486, Södermanland, Botkyrka socken, OSO om Sturehofs slott. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer L10658.

Silverlav, Parmelina tiliacea, på sten. Insamlad år 2000 av Göran Odelvik, & Richard Karlsson, 00110, Södermanland, Ornö sn, Gåsstens-Rönnkläpporna. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer L13202.

Silverlav, Parmelina tiliacea, på sten. Insamlad år 2000 av Göran Odelvik, & Richard Karlsson, 00110, Södermanland, Ornö sn, Gåsstens-Rönnkläpporna. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer L13202.

Västlig silverlav

Västlig silverlav är sällsynt i Sverige med ett fåtal förekomster i Bohuslän. Den kan bli upp till tio centimeter lång. Översidan är gråvit till grå med en blåaktig ton. Loberna är cirka en halv centimeter breda, oregelmässigt inskurna med spridda cilier. På bålytan finns svarta isidier som är vårtlika till fjällika och ibland insjunkna i toppen. Undersidan är svart med ogrenade rhiziner. Laven växer på både bark och sten.

Närbild av västlig silverlav, Parmelina pastillifera, på hagtorn. Insamlad år 1960 av A. Schröppel, Tyskland, Schwaben, Allgäu, Zell vid Pfronten. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer F50645.

Närbild av västlig silverlav, Parmelina pastillifera, på hagtorn. Insamlad år 1960 av A. Schröppel, Tyskland, Schwaben, Allgäu, Zell vid Pfronten. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer F50645.

Västlig silverlav, Parmelina pastillifera, på ett gammalt träd. Insamlad år 1978 av Göran Thor, 682, Norge, Hordaland, Bømlo, Karlavåg. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer F50644.

Västlig silverlav, Parmelina pastillifera, på ett gammalt träd. Insamlad år 1978 av Göran Thor, 682, Norge, Hordaland, Bømlo, Karlavåg. Ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, föremålsnummer F50644.

Text: Göran Odelvik

Innehåll på sidan

Sidan uppdaterad: