Hoppa till innehåll
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet
Logotyp för Naturhistoriska riksmuseet

Vad gör museet med statens vilt?

Fåglar och däggdjur som kommer till oss som statens vilt används till både forskning och utbildning. Här kan du läsa om vad vi gör med djuren som skickas in.

Djuret kommer till museet

Djuren tas emot i vår konservatorsverkstad. Varje fågel eller däggdjur som kommer hit skrivs in i en databas, oavsett om det är statens vilt eller inte. Vi fyller i uppgifter om var, när och hur djuret hittades. Sådana fynduppgifter kan vara avgörande för djurets vetenskapliga värde.

Om tumlare som ska till Statens veterinärmedicinska anstalt kan du läsa mer här.

Lär dig mer om museets Konservatorverkstad.

Hela eller delar av djuret tas tillvara för forskning och utbildning

Vad djuret kommer användas till beror i grova drag på vilket skick det är i, vilka luckor som finns i samlingarna, behov att upprätthålla tidsserier och/eller eventuella pågående projekt. Vi kan till exempel spara hela djuret, hela eller delar av skinnet, hela eller delar av skelettet samt vävnadsprover i olika omfattning. Det kan vara allt från en liten muskelbit för DNA-analys, till mer omfattande prover från både muskel och inre organ. Vävnadsprover sparas i museets Miljöprovbank och används framför allt till forskning om miljögifter.

Preparerade föremål, som skinn eller skelett, införlivas i museets zoologiska samlingar när de är klara. De blir då tillgängliga för forskare världen över. Föremålen kan även användas i utställningar eller lånas ut till andra institutioner.

Havsörnen är ett bra exempel på vad bestämmelserna om statens vilt kan bidra till. Klarläggandet av miljögifternas roll i havsörnens nära försvinnande på 70-talet baserades nästan helt på analyser av döda fåglar som lämnats till museet.

Om djurkroppen är i väldigt dåligt skick är det inte alltid möjligt att spara något fysiskt material, men fyndet är ändå intressant och bidrar till statistik om arten.

Vid behov skickas djuren vidare till Statens veterinärmedicinska anstalt, där veterinärer obducerar dem för att fastställa en dödsorsak.

Vissa djur röntgas

Alla havsörnar och kungsörnar, och ibland även andra arter, röntgas på museet. Det gör vi huvudsakligen för att upptäcka spår av metall, vilket kan förekomma om fåglarna till exempel har blivit påskjutna eller ätit slaktrester som innehåller rester av blyammunition.

Mått, vikt och kön

I samband med att djuret tas tillvara kollar vi vad det är för kön och hur gammalt det är. Vi tar även olika kroppsmått, till exempel vikt, kroppslängd, vinglängd, vingspann med mera.

Kontakt

Statens vilt

Det här är en gemensam e-postbrevlåda som du kan vända dig till för frågor som rör statens vilt.

Anna Lotsander | Förste assistent
Koordinator för statens vilt

Peter Nilsson | Förste assistent

För tumlare och andra marina däggdjur:

Marina däggdjur

Sidan uppdaterad:

Innehållsansvarig: Anna Lotsander